Profesór maka humanu sosial ida ne’ebe ho fuan nobre, iha knaar atu fahe no transfere sira nia siensia no koñesimentu ba ema seluk ne’ebé iha vontade atu aprende, liuliu estudantes sira ne’ebé hamlaha no hamrok ba siénsia no teknolojia. Sira maka disionáriu moris, ida ne’ebé fatin ita atu husu pergunta sira no hetan koñesimentu ou siensia, antes Google mosu.
Profesór hanesan lampada ida iha nakukun laran, la ho sira, ita sei la hatene ka koiñese kona ba siénsia no teknolojia, ne’ebé bele transforma ema ida nia moris (ninia estudante sira) hosi aat ba di’ak, sai ema ida ne’ebé útil no benefisiál iha sosiedade, ba nasaun, mundu no kreda.
Profisaun hotu-hotu iha mundu ne’e forma no eziste tanba bensaun no servisu husi profesór ida ne’ebé ho vontade sakrifika sira-nia tempu no enerjia hodi eduka ema seluk to’o sira hetan serbisu ne’ebé sira mehi. Sira nia profisaun maka profisaun ida ne’ebé nobre, no ema hotu tenke respeita sira hanesan “eroi sira ne’ebé la rekoñese“, tanba governu iha tendénsia atu la haree sira.
“Tuir Ki Hajar Dewantara katak, profesór ida la’ós de’it kanál koñesimentu nian, maibé mós mentór ida ne’ebé orienta no mentoriza estudante sira. Profesór ideál maka ida ne’ebé bele sai hanesan modelu, harii entuziazmu, no fó enkorajamentu husi kotuk. Profesór sira mós hanesan agrikultór ida ne’ebé tau matan no hakiak ai-horis sira (estudante sira) atu nune’e sira bele moris ho di’ak.”
Tuir Ki Hajar Dewantara:
- Profesór hanesan: “Ing Ngarsa Sung Tulada” (Iha oin, hatudu ezemplu ka modelu). “Ing Madya Mangun Karso” (Iha klaran, harii entusiasmu no intensaun). “Tut Wuri Handayani” (Iha kotuk, fó enkorajamentu no forsa).
- Mestre nu’udar Patronu: Edukadór ne’ebé hakiak no orienta estudante sira ho domin, tuir labarik nia natureza.
- Mestre hanesan Sistema Entre: Sistema edukasaun ne’ebé sentradu iha labarik, iha ne’ebé mestre atua hanesan matadalan no mentor, la’ós jestór.
- Mestre nu’udar Agrikultór: Ida ne’ebé kuidadu no hakiak estudante sira hanesan agrikultór kuidadu nia to’os.
“Nune’e Profesór maka figura olístiku ida, la’ós de’it fó koñesimentu, maibé mós forma karakter no personalidade estudante sira nian atu nune’e sira sai indivídu independente no kontente.” Tenik Ki Hajar Dewantara.
Profesór ida ne’ebé susesu, maka ida ne’ebé eduka no orienta ninia estudante sira ba pontu aas liu susesu nian, la’ós de’it promove sira hosi klase ida ba klase seluk, ka pasa sira hosi klase ida ba klase seluk, ou pasa husi periodu ida ba periodu tuir mai. Tan ne’e, nia tenke komprende no sai ida deit ho estudante sira nia mundu, sai sira nia konfidente (parseiru curhat) ba moris tomak.
“Mestre baibain mak ida ne’ebe fo hatene de’it; mestre di’ak mak ida ne’ebe esplika; mestre excelente mak ida ne’ebé hatudu; no mestre superior mak ida ne’ebé inspira.” William Arthur Ward (Filózofu Lójika nian).
Maibé, estudante sira ohin loron nian ignora ida-ne’e, halimar tuir sira nia hakarak iha sala laran, ezije valór di’ak ba mestre sira bainhira ezame besik ona, balun mós goza, fó-malisan, no aat liu tan mak, trai, baku, no oho nia mestre sira.
“Profesór maka edukadór profisionál ne’ebé iha knaar prinsipál maka; atu eduka, hanorin, orienta, no treinu estudante sira. Sira hala’o papél krusiál iha prosesu aprendizajen no dezenvolvimentu estudante nian, tantu kognitivamente, afetivamente, no psikomotórikamente. Profesór sira la’ós de’it fó koñesimentu maibé mós forma karakter, kuda valór sira, no ajuda estudante sira atinji sira nia potensiál tomak.” Tuir Disionáriu Google.
Profesór sira ne’ebé komprende esénsia edukasaun nian hatene katak koñesimentu la’ós de’it buat ida ne’ebé transfere, maibé buat ida ne’ebé buras hosi estudante sira-nia laran—no katak kreximentu ne’e posivel de’it iha ambiente ida ne’ebé nakonu ho apresiasaun no suportasaun. Bainhira estudante sira sente valorizadu, sira nakloke liu ba aprendizajen, prontu atu husu pergunta sira, no la ta’uk atu halo sala. Ida-ne’e maka espasu ida iha ne’ebé kuriozidade bele buras naturalmente.
Apresiasaun husi mestre sira la’ós de’it kona-ba elojia, maibé kona-ba haree estudante sira-nia potensiálidade, rona sira-nia opiniaun, no rekoñese katak labarik ida-idak iha maneira úniku atu komprende mundu. Apoiu mos la’ós de’it kona-ba asisténsia téknika, maibé mós kona-ba prezensa ida ne’ebé fornese sentidu seguransa nian: katak fallansu la’ós rohan, maibé parte ida hosi prosesu aprendizajen. Iha ambiente ida-ne’e, aprendizajen la sente ona hanesan todan ida maibé sai hanesan esperiénsia ida ne’ebé signifikativu.
Mestre di’ak ida la’ós de’it instrutor ou hanorin deit, maibé mós matadalan emosionál no morál ida. Nia kria sala-de-aula ida ne’ebé hanesan fatin kreximentu nian, la’ós fatin teste nian. Tanba ne’e, kualidade relasaun entre mestre no estudante importante liu duké realizasaun akadémika de’it. Bainhira estudante sira sente katak ema haree no simu sira, iha ne’ebá maka aprendizajen loloos hahú.
Misaun prinsipál sira husi profesór mak tuir mai ne’e:
1. Edukadór Profisionál
Profesór maka indivídu ida ne’ebé iha kualifikasaun no kompeténsia sira ne’ebé presiza atu hala’o knaar edukasionál no ensinu nian ho profisionál. Tuir Kamus Besar Bahasa Indonesia (KBBI), profesór mak ema ne’ebé nia kna’ar atu hanorin.
- Eduka
Profesór sira hala’o papél ida hodi forma estudante sira nia karakter no personalidade, hodi kuda valór morál, étika, no sosiál sira.
- Hanorin
Profesór sira hato’o matéria tuir kurríkulu ne’ebé aplikavel, uza métodu no estratéjia aprendizajen oioin.
- Orientasaun
Profesór sira fó diresaun, apoiu, no motivasaun ba estudante sira iha prosesu aprendizajen.
- Treinamentu
Profesór sira ajuda estudante sira dezenvolve sira nia abilidade no potensiál, tantu iha área akadémika no naun-akadémika.
- Mestre nia knaar
Profesór sira la’ós de’it hato’o material deit, maibé mós sai hanesan fasilitadór, motivadór, no avaliadór iha prosesu aprendizajen.
- Responsabilidade Profesór nian
Profesór sira maka responsavel ba dezenvolvimentu olístikamente estudante sira-nian, inklui koñesimentu, abilidade, no atitude sira.
“Entaun, profesór sira iha papél krusiál iha edukasaun no dezenvolvimentu rekursu umanu. Profesór sira iha liña oin edukasaun nian,” tuir Universidade Muhammadiyah Surabaya (UMS).
Se iha Indonézia, profesór maka grau finál iha edukasaun, ne’ebé indika katak indivídu dezenvolve ona teoria ida liuhosi sira nia estudu. Maibé, iha Timor-Leste, mestre ne’e refere nu’udar profesór (iha lian Portugés), ne’ebé signifika katak ema ida ne’ebé kaer ona profisaun ne’e profisionál ona iha aspetu hotu-hotu, liuliu iha siénsia no teknolojia, teorikamente no prátikamente. Tanba ne’e, hanaran profesór signifika katak nu’udar professor katak nia profisionál ona iha ninia área no área sira seluk ne’ebé iha relasaun ho siénsia no teknolojia (tempu modernu), nune’e mak hanaran nia nu’udar profesór profisionál.
Maski iha nafatin profesór balun ne’ebé to’o agora seidauk opera komputadór, ida-ne’e tanba sira rekuza atu aprende no buka atu hatene, no depende de’it ba ema seluk, nune’e sira sei atrazadu. Tanba ne’e, sira nia serbisu la’ós atu hanorin de’it; alein ida ne’e sira mós tenke aprende beibeik atu adapta ba tuir ninia tempu ou adapta-an. “Iha ne’ebé ita sama rai, iha ne’ebá mak lalehan sei foti aas.”
Tuir Saun João Bosco, profesór ida tenke sai ema edukadór ida ne’ebé laran-sadia, matenek, no relijiozu. Profesór sira tenke harii relasaun besik ho sira nia estudante sira, komprende sira nia nesesidade, no orienta sira ho olístiku, la’ós de’it iha aspetu akadémiku, maibé mós iha dezenvolvimentu karakter no espirituál.
Pontu xave sira:
- Domin (Sentidu Domin): Profesór sira tenke hatudu domin no preokupasaun ne’ebé jenuínu ba sira nia estudante sira, nune’e sira sente hadomi no seguru. Don Bosco subliña katak “la to’o atu hadomi labarik sira; sira tenke esperiénsia duni katak ema hadomi sira”.
- Razaun (Raison d’être): Profesór sira tenke uza razaun iha sira-nia edukasaun, hodi komprende potensiál no unikidade husi estudante ida-idak. Don Bosco nia sistema edukativu fó énfaze ba prevensaun duké kastigu, ho abordajen persuasivu no haburas.
- Relijiozu (Relijiaun): Profesór sira tenke hanorin valór relijiozu no morál, hodi ajuda estudante sira dezenvolve moris espirituál ne’ebé ekilibradu.
- Harii relasaun: Profesór sira tenke sai belun no motivadór ba estudante sira, la’ós de’it autoritáriu. Don Bosco kontra sistema edukasionál represivu sira no fó énfaze ba relasaun pozitiva entre profesór no alunu sira.
- Sistema Preventivu Saleziana: Sistema edukativu ne’ebé Don Bosco dezenvolve fó énfaze ba prevensaun problema liuhosi abordajen persuasivu, kompaixaun, no edukasaun olístika.
Nune’e tuir Don Bosco, profesór mak figura ida ne’ebé nakonu ho kompaixaun, matenek, relijiozu, no bele harii relasaun pozitivu ho estudante sira hodi tulun sira buras no dezenvolve ho ótimu.
Konkluzaun:
Ema ne’ebé hakarak sai mestre tenke aprende hosi aspetu sira ne’ebé trasa iha leten no aplika sira. Sira sei sai profesór profisionál no sei hetan domin hosi sira nia estudante sira. Tanba sira hetan ema ne’ebé loos, ne’ebé orienta sira ho kompaixaun, matenek, no relijiozu, nune’e sira bele buras no dezenvolve ho ótimu, hodi transforma sira-nia moris liuhosi edukasaun, ba ema ida-idak ne’ebé útil ba sira-nia família, igreja, nasaun, no mundu.
Fonte: husi fonte oioin iha Google & esperiénsia hakerek-na’in nian.
By EdoSantos’25